Kärleksdikt
Du säger att du älskar regnet, ändå fäller du upp ditt paraply.
Du säger att du älskar fåglar, ändå stänger du in dem i bur.
Du säger att du älskar vinden, ändå stänger du ditt fönster.
Därför blir jag så rädd när du säger att du älskar mig...
Jag tycker denna dikt är väldigt fin, jag känner igen mig i den väldigt väl efter ett förhållande för cirka två år sedan, där jag kände att jag tillslut inte kunde lita på min kille. Jag tror att många har varit med om något liknande förhållande, och vet hur det känns.
Är det någon som känner igen sig i den här dikten? =)
/ M
